Inledning

Bakgrund

Sveriges äldsta studentorkester Hornboskapen, hemmahörande vid Södermanlands-Närkes nation i Uppsala, sägs ha grundats redan år 1843. Under 1860-talet grundades ytterligare en studentorkester, vid namn Glasblåsarne, i Uppsala. Det tog dock lång tid till studentorkesterfenomenet spred sig till övriga Sverige. Sveriges tredje studentorkester, Alliansorchestret från Chalmers Tekniska Högskola, uppstod inte förrän 1948, i samband med en fotbollsmatch mellan Göteborgsalliansen och ett engelskt ligalag. På femtiotalet grundades ytterligare sju studentorkestrar, på olika håll i Sverige, och studentmusiken slog igenom på allvar. År 1995 fanns trettiotvå aktiva orkestrar registrerade hos riksorganisationen SMASK (Sveriges musicerande akademikers samarbetande kårorkestrar). 1

Till studentorkestrar räknas i det här sammanhanget inte alla orkestrar som består av studenter, vilket namnet kan antyda. Studentorkestrarna består av aktiva och f.d. högskolestuderande som framför blåsmusik i en studentikos anda,

...med en repertoar som domineras av humoristiska arrangemang av välkända musikstycken, framförda med otyglad spelglädje. Karakteristiska är de färggranna, medaljbehängda uniformerna och den väldrillade baletten.

2 Stockholms Universitets studentorkester Kårsdraget grundades år 1958 som Sveriges nionde och Stockholms näst äldsta studentorkester. Orkestern har hunnit med många bejublade framträdanden genom åren, bl.a. hade man ett eget radioprogram i slutet på sjuttiotalet. I dagsläget (mars 1997) har man 268 invalda medlemmar i föreningen, som även innefattar ett klubbmästeri och baletten Kårsetten, varav ca 50 är aktiva. 3

Syfte och frågeställningar

Mitt syfte med den här uppsatsen är att ge en översiktlig bild av studentorkestern Kårsdraget ur ett historiskt perspektiv. Jag avser att göra detta genom att besvara följande frågeställningar:

• 1. Hur och varför grundades orkestern?

  2. Hur uppstod baletten Kårsetten?

  3. Hur kom klubbmästeriet till?

  4. Hur har medlemssammansättningen sett ut genom åren?

  5. Hur har verksamheten sett ut och förändrats genom åren?

     1. Källmaterial

  6. Jag har använt mig av ett ganska omfattande källmaterial i den här undersökningen. Mitt primära material har varit verksamhetsberättelser, styrelseprotokoll, konsertprogram o.dyl. från Kårsdragets, något röriga, arkiv i Trädgårdsvillan. En handling som bör nämnas närmare är den så kallade kallelsen som är ett slags nyhetsbrev som delas/skickas ut till alla Kårsdragare med en eller två veckors intervall. För medlems-frågorna har jag huvudsakligen utgått från Kårsdragets medlemsregister som innefattar information om alla invalda medlemmar genom tiderna. Registret ligger på data och förvaras således inte i Kårsdragets arkiv. Att uppgifterna i registret i största möjliga mån är riktiga har kontrollerats mot diverse gamla medlemsförteckningar. Kårsdragets inspelningsregister och notregister, som jag har använt i begränsad omfattning, existerar under samma förutsättningar som medlemsregistret. När det gäller frågan om orkesterns grundande har jag även använt Stockholms Universitets Studentkårs arkiv som förvaras på Stockholms stadsarkiv. Bland studentkårens tidningsurklipp (O1, SSA) har jag funnit allt dagstidningsmaterial som jag refererar till. Vidare har jag använt mig av studentkårstidningen Gaudeamus, årgångarna 1956-59, som förvaras i Universitets-bibliotekets magasin. Slutligen har jag också använt mig av två intervjuer. Intervjun med Kårsdragets grundare Åke G.O. Hylin är utförd under två tillfällen i mars 1997. Den har använts delvis som inspirationskälla i sökandet efter källmaterial och delvis som sammanbindande länk för att fylla i de luckor som finns i källmaterialet. Den andra intervjun, med Kårsdragets meste kapellmästare Lars Troedsson, är också utförd vid två tillfällen. Den har mest använts för att bekräfta och komplettera andra uppgifter, men i något fall har den fått stå som suverän källa, när det gäller händelser på senare tid.

• • 1. Metod och avgränsningar

• 7. Både metod och avgränsningar har varierat en hel del beroende på de olika frågeställningarna. Då det gäller arbetet som helhet har jag inte gjort någon tidsmässig avgränsning då mitt syfte varit att ge en översiktlig bild. De tre första frågeställningarna har dock förskjutit tyngdpunkten mot den tidiga historien. Metoden har i de flesta fall helt enkelt varit studier av det ovannämnda källmaterialet där intervjuerna ibland har fungerat som skelett. Då det gäller frågan om medlemssammansättningen har metoden huvudsakligen varit statistisk analys av medlemsregistret och tyngdpunkten har legat på orkestern.

• • 1. Begrepp

• 8. En begrepps distinktion som är viktig att lägga märke till är att jag med begreppet orkestern endast avser de spelande medlemmarna. När jag istället använder termen föreningen avser detta både baletten, klubbmästeriet och orkestern.

• • 1. Tidigare forskning

• 9. Den existerande forskningen inom det här området är minst sagt begränsad. Det har inte gjorts någon vetenskaplig avhandling om Kårsdraget. Om studentorkestrar i allmänhet har jag hittat ett verk som jag har haft nytta av. Det är, den tidigare Kårsdragaren, Gustaf Linders C-uppsats i musikvetenskap med titeln Studentorkestrarna i Sverige. Uppsatsen försöker beskriva studentorkesterfenomenet ur olika perspektiv bl.a. det historiska.

• • 1. Disposition

• 10. Jag har valt att bygga upp undersökningen på en periodisering som delar in Kårsdragets existens i fem perioder. Periodiseringen är baserad på en kombination av medlems- och verksamhetsförändringar. De tre första frågeställningarna behandlas under de perioder där de inträffar medan de två sista frågeställningarna behandlas löpande period för period.