1964-71

Balett och värdinnekår

På Kårsdragets 10-årsjubileumskonsert, i konserthuset 1968, framträdde en balett som i programmet presenterades som "Scendraget Kårsletten". Samarbetet med baletten, som liksom Napoletterna var fristående från Kårsdraget, upphörde strax efter jubiléet. Första, och i stort sett enda, gången som jag sett baletten nämnas i Kårsdragets papper är 1967. Det kan dock hända att samarbetet inleddes något tidigare än så, men det var hur som helst inget långvarigt samarbete. 24

I juli 1964 upplöstes värdinnekåren, i dess dåvarande form, då den inte riktigt fungerat som man tänkt sig. Arbetet hade blivit tungrott med den ursprungliga organisationen och flera av flickorna hade tröttnat. Detta berodde delvis på att en del av dem hade hunnit gifta sig och skaffa barn, vilket medförde att de fick nog av hushållsarbete i hemmet och gärna ville roa sig när de gick på fest. Det föreslogs att kåren skulle omorganiseras och endast innefatta ett fåtal värdinnor som även skulle kunna rekryteras bland flickor som inte hade någon relation med orkestermedlemmarna. I denna tappning levde kåren vidare under resten av perioden. 25

Medlemmarna

Tidigt under 1964 slutade den sista aktiva kvinnan i orkestern. Under de följande åtta åren bestod orkestern enbart av män. Detta berodde delvis på att det uppstått intriger under de första kvinnoåren vilket gjorde att man ifrågasatte om kvinnor över huvudtaget skulle få bli medlemmar i orkestern. Styrelsen beslöt "att anta som princip att i fortsättningen inte invälja flickor i Kårsdraget." 26 Ett antal medlemmar som hade gjort mycket för verksamheten slutade i slutet på 60-talet och kom att lämna ett visst tomrum efter sig. Genom nyrekrytering hölls dock medlemsantalet uppe. Det som för övrigt är mest anmärkningsvärt på medlemsfronten under den här perioden är att den förste icke spelande medlemmen valdes in i föreningen. Det var kårens f.d. programutskotts-ordförande Johan Magnusson som utsågs till klubbmästare år 1970 och valdes in i föreningen året därpå. Han avgick dock samma år som han blev invald och klubbmästarposten tilldelades återigen en spelande medlem. 27

Verksamheten

Under den här perioden fortsatte orkestern på den väg som hade stakats ut under de första åren. De egna musikaliska arrangemangen blev allt fler och på höstkonserten 1967 framförde man för första gången ett program bestående enbart av egna arrangemang. Man var fortfarande väldigt populära bland studenterna och under några år i mitten på sextiotalet framförde man tre föreställningar av varje konsert. Man syntes även en del i media där man bl.a. deltog i två filminspelningar och ett antal TV-program. Dessa faktorer bidrog till att man hade gott om spelningar och ekonomin förefaller ha varit god under hela perioden. År 1969 valdes trumpetaren Lars Troedsson till kapellmästare, en post som han sedan hade ända fram till 1994. 28

Slutet på sextiotalet var en orolig tid i studentkretsar, jag har dock inte hittat någonting som tyder på att Kårsdraget påverkades nämnvärt av dessa händelser 29 . Medan en del studenter ockuperade kårhuset tog Kårsdraget konserthuset i besittning med anledning av sin 10-årsjubileumskonsert, som för övrigt gavs ut som orkesterns andra grammofonskiva. Den upproriska studentandan visade sig dock när Kårsdraget och de andra Stockholms orkestrarna inledde ett samarbete, i mitten på 60-talet, för att bättre kunna hävda sig mot ledningen för studentkarnevalerna. Samarbetet vidgades snart, man gav bland annat ut gemensamma grammofonskivor, och till slut mynnade det ut i bildandet av riksorganisationen SMASK. 30

Ytterligare en del nämnvärda saker inträffade under den här tiden. En understödsförening, som består av hederskårsdragare och gamla Kårsdragare, bildades under namnet "Kårsdragets vänner". Trumslagaren Jan Tengedal grundade också den så kallade "Svinorden" för Kårsdragare som gjort bort sig. Vidare hade Kårsdraget under ett par år ett korplag i fotboll för att de medlemmar som så önskade skulle få välbehövlig motion. Slutligen bör det nämnas att i samband med att brevpapper o.dyl. skulle tryckas, 1964, skapades föreningens logo, i form av en tuba (se nedan). 31