1972-80

Klubbmästeriet och baletten Kårsetten

Våren 1972 fick värdinnekåren sin första manliga medlem och kåren döptes snabbt om till värd/värdinnekåren. Samma vår lades det fram ett förslag till stadga för Kårsdragets klubbmästeri som värd/värdinnekåren kom att kallas. Förslaget bordlades dock och glömdes bort då man istället valde att välja in kårens fyra medlemmar som fullvärdiga medlemmar i föreningen Kårsdraget. Då klubbmästeriets medlemmar fortfarande kallades värdar och värdinnor levde dock det gamla namnet kvar. Uppgifterna vid den här tiden gick enbart ut på att arrangera fester och dylika arrangemang, uniformsvården fick orkestermedlemmarna sköta själva. 32

I mars 1972 beslutade Kårsdragets styrelse att man skulle inleda ett samarbete med en balett. Upptakten till det hela var att en kvinna vid namn Ulla Zachrisson flyttat från Göteborg, där hon varit med i studentorkestern Tongångarnes Patriciabalett, till Stockholm. Där kontaktade hon Kårsdragets styrelse och erbjöd sig att bilda en balett åt Kårsdraget, vilket man alltså nappade på. Den sjunde maj hade man den första gemensamma repetitionen och på hösten 1972 bildades baletten Kårsetten formellt som en fristående förening i nära anslutning till Kårsdraget. Exakt hur namnvalet gått till vet jag inte men det förefaller väldigt troligt att man fått idén från tioårsjubileet då den gamla baletten presenterades som Kårsletten och jubileumsölet som Kårsett 2B. På våren 1974 valdes baletten in som fullvärdiga medlemmar i föreningen Kårsdraget och man har varit aktiva ända sen dess. 33

Medlemmarna

Under den här tiden hände det en hel del på medlemssidan. Till att börja med fick orkestern 1972 sin första kvinnliga medlem sen 1964. Samma år valdes Värd- och Värdinnekårens fyra medlemmarna, varav tre var kvinnor, in i Kårsdraget. På våren 1974 blev baletten Kårsetten invald i Kårsdraget. Det är dock på hösten 1974 som det stora genombrottet sker då fyra kvinnor blev invalda i orkestern, vilket är lika många som det totala antalet kvinnor under de första 15 åren i orkesterns historia. Antalet kvinnor i orkestern har, i stort sett, bara ökat sedan dess och 1976 valdes de första kvinnorna in i föreningens styrelse. Jag tycker mig kunna se ett antal möjliga orsaker bakom den här utvecklingen. Till att börja med hade attityden mot kvinnor och deras "intrigskapande" effekt förändrats inom orkestern vid den här tiden, vilket delvis berodde på att många av medlemmarna var gifta och hade familj. En annan orsak var säkerligen att invalet av baletten och värdinnorna i föreningen skapade en mindre utsatt situation för kvinnorna i orkestern. En tredje orsak, som kan vara nog så viktig, är att studentskorna ökade från att ha utgjort ca en tredjedel av studenterna på 1960-talet till att vid slutet av 1970-talet utgöra en majoritet vid rikets Universitet. 34

I övrigt bör nämnas att medlemsomsättningen var stor under åren 1972-73 då tretton medlemmar slutar i orkestern, däribland Åke G.O. Hylin, och åtta nya blir invalda. Under resten av perioden var dock medlemsomsättningen väldigt liten i orkestern, vilket skapade förutsättningarna för en framgångsrik verksamhet. 35

Verksamheten

Början av den här perioden var långt ifrån någon glansperiod ekonomiskt sett, men det var under de här åren som föreningen utvecklade sig till dess nuvarande form när baletten och klubbmästeriet valdes in i föreningen. Överlag var sjuttiotalet en väldigt produktiv tid för Kårsdraget. En singel och tre LP-skivor, varav en dubbel, spelades in inom loppet av sex år. Många av Kårsdragets mest spelade arrangemang skrevs också under den här tiden, inte minst av Thom Bergh som blev dirigent 1977. En dixiegrupp bildades av Kårsdragsmedlemmar och blev med tiden mycket populär. Då man framträdde i Kårsdragets anda gav man orkestern mycket god PR. År 1976 gästspelade Kårsdraget i Holland i samband med ett stadsbesök av det svenska kungaparet. Vidare medverkade man i TV i olika sammanhang bl.a. ett väl visat inslag i anslagstavlan. Det mest anmärkningsvärda under den här perioden var dock att Kårsdraget hade en egen radioserie, "Med glimten i örat", under hösten 1977 och våren 1979. I programmen medverkade en stor del av Sveriges artistelit som gästartister. Det bör också nämnas att Björn Skifs även medverkade som gästartist på Kårsdragets vårkonsert 1978. 36

Att definiera en "glansperiod" är alltid godtyckligt. Jag anser dock att summan av det som nämns ovan rättfärdigar namnet. En fråga som då onekligen inställer sig är vilken inverkan de nytillkomna kvinnorna hade på utvecklingen. Frågan är svår att besvara, men det är givet att deras talanger kom till nytta, sedan finns det nog de som skulle hävda att kvinnornas intåg i föreningen är tillräckligt för att motivera namnet "glansperiod".