Bakgrund
Sveriges äldsta studentorkester Hornboskapen, hemmahörande vid
Södermanlands-Närkes nation i Uppsala, sägs ha grundats redan år 1843.
Under 1860-talet grundades ytterligare en studentorkester, vid namn
Glasblåsarne, i Uppsala. Det tog dock lång tid till
studentorkesterfenomenet spred sig till övriga Sverige. Sveriges
tredje studentorkester, Alliansorchestret från Chalmers Tekniska
Högskola, uppstod inte förrän 1948, i samband med en fotbollsmatch
mellan Göteborgsalliansen och ett engelskt ligalag. På femtiotalet
grundades ytterligare sju studentorkestrar, på olika håll i Sverige,
och studentmusiken slog igenom på allvar. År 1995 fanns trettiotvå
aktiva orkestrar registrerade hos riksorganisationen SMASK (Sveriges
musicerande akademikers samarbetande kårorkestrar).
1
Till studentorkestrar räknas i det här sammanhanget inte alla
orkestrar som består av studenter, vilket namnet kan antyda.
Studentorkestrarna består av aktiva och f.d. högskolestuderande
som framför blåsmusik i en studentikos anda,
...med en repertoar som domineras av humoristiska
arrangemang av välkända musikstycken, framförda med otyglad
spelglädje. Karakteristiska är de färggranna, medaljbehängda
uniformerna och den väldrillade baletten.
2
Stockholms Universitets studentorkester Kårsdraget grundades år
1958 som Sveriges nionde och Stockholms näst äldsta studentorkester.
Orkestern har hunnit med många bejublade framträdanden genom åren,
bl.a. hade man ett eget radioprogram i slutet på sjuttiotalet. I
dagsläget (mars 1997) har man 268 invalda medlemmar i föreningen, som
även innefattar ett klubbmästeri och baletten Kårsetten, varav ca 50
är aktiva.
3
Mitt syfte med den här uppsatsen är att ge en översiktlig bild av
studentorkestern Kårsdraget ur ett historiskt perspektiv. Jag
avser att göra detta genom att besvara följande frågeställningar:
- Hur och varför grundades orkestern?
- Hur uppstod baletten Kårsetten?
- Hur kom klubbmästeriet till?
- Hur har medlemssammansättningen sett ut genom åren?
- Hur har verksamheten sett ut och förändrats genom åren?
Jag har använt mig av ett ganska omfattande källmaterial i den här
undersökningen. Mitt primära material har varit
verksamhetsberättelser, styrelseprotokoll, konsertprogram o.dyl. från
Kårsdragets, något röriga, arkiv i Trädgårdsvillan. En handling som
bör nämnas närmare är den så kallade kallelsen som är ett slags
nyhetsbrev som delas/skickas ut till alla Kårsdragare med en eller två
veckors intervall. För medlems-frågorna har jag huvudsakligen utgått
från Kårsdragets medlemsregister som innefattar information om alla
invalda medlemmar genom tiderna. Registret ligger på data och
förvaras således inte i Kårsdragets arkiv. Att uppgifterna i
registret i största möjliga mån är riktiga har kontrollerats mot
diverse gamla medlemsförteckningar. Kårsdragets inspelningsregister
och notregister, som jag har använt i begränsad omfattning, existerar
under samma förutsättningar som medlemsregistret. När det gäller
frågan om orkesterns grundande har jag även använt Stockholms
Universitets Studentkårs arkiv som förvaras på Stockholms stadsarkiv.
Bland studentkårens tidningsurklipp (O1, SSA) har jag funnit allt
dagstidningsmaterial som jag refererar till. Vidare har jag använt
mig av studentkårstidningen Gaudeamus, årgångarna 1956-59, som
förvaras i Universitets-bibliotekets magasin. Slutligen har jag också
använt mig av två intervjuer. Intervjun med Kårsdragets grundare Åke
G.O. Hylin är utförd under två tillfällen i mars 1997. Den har
använts delvis som inspirationskälla i sökandet efter källmaterial och
delvis som sammanbindande länk för att fylla i de luckor som finns i
källmaterialet. Den andra intervjun, med Kårsdragets meste
kapellmästare Lars Troedsson, är också utförd vid två tillfällen. Den
har mest använts för att bekräfta och komplettera andra uppgifter, men
i något fall har den fått stå som suverän källa, när det gäller
händelser på senare tid.
Både metod och avgränsningar har varierat en hel del beroende på de
olika frågeställningarna. Då det gäller arbetet som helhet har jag
inte gjort någon tidsmässig avgränsning då mitt syfte varit att ge en
översiktlig bild. De tre första frågeställningarna har dock
förskjutit tyngdpunkten mot den tidiga historien. Metoden har i de
flesta fall helt enkelt varit studier av det ovannämnda källmaterialet
där intervjuerna ibland har fungerat som skelett. Då det gäller
frågan om medlemssammansättningen har metoden huvudsakligen varit
statistisk analys av medlemsregistret och tyngdpunkten har legat på
orkestern.
En begrepps distinktion som är viktig att lägga märke till är att jag
med begreppet orkestern endast avser de spelande medlemmarna. När jag
istället använder termen föreningen avser detta både baletten,
klubbmästeriet och orkestern.
Den existerande forskningen inom det här området är minst sagt
begränsad. Det har inte gjorts någon vetenskaplig avhandling om
Kårsdraget. Om studentorkestrar i allmänhet har jag hittat ett verk
som jag har haft nytta av. Det är, den tidigare Kårsdragaren, Gustaf
Linders C-uppsats i musikvetenskap med titeln Studentorkestrarna i
Sverige. Uppsatsen försöker beskriva studentorkesterfenomenet ur
olika perspektiv bl.a. det historiska.
Jag har valt att bygga upp undersökningen på en periodisering som
delar in Kårsdragets existens i fem perioder. Periodiseringen är
baserad på en kombination av medlems- och verksamhetsförändringar. De
tre första frågeställningarna behandlas under de perioder där de
inträffar medan de två sista frågeställningarna behandlas löpande
period för period.
| 
